Poddmanus

[00:00:00]

kristoffer_1_09-10-2025_132211: En sommar har passerat och vi [00:01:00] börjar röra oss mer in mot hösten där luften blir klarare, kallare, fuktigare och mörkret kommer mer och mer också. Jag har haft en utmanande sommar på många sätt och vis av olika anledningar men där det mest utmanande var att jag har kämpat med en väldigt låg energinivå och en förlamande trötthet.

Men det är som att någonting har hänt de senaste dagarna. Då hösten kommer över oss ännu mer. Och jag har ju känt de senaste åren att hösten den gör otroligt mycket gott för mig. Och det är som att [00:02:00] jag får en naturlig känsla eller naturligt kall av att vända mig inåt mer. Och att fokusera mer på relationen till mig själv.

Och just det här med relationer det är ju någonting som alltid är aktuellt i mitt liv, i ditt liv, i allas liv. Och det här är någonting som jag och min fantastiskt fina vän Micke… Har dykt ner i två tidigare avsnitt. Men allting gott kom ju ur trilogier. Så det är ju självklart att vi [00:03:00] ska spela in ett tredje avsnitt.

Också. Så varmt välkommen igen Micke.

mikael_1_09-10-2025_132208: Tack Kristoffer Kul att få vara med en tredje gång.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Och som du hörde så. Numera har du ju varit med så mycket. Så nu får du heta Micke.

mikael_1_09-10-2025_132208: Ränt.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Hur har din sommar varit? Och nu när vi börjar komma in mot hösten

mikael_1_09-10-2025_132208: Mm, jag känner igen mig lite grann det du säger. Vanligtvis brukar sommaren vara en tid där jag kan bara släppa allt och ha roligt och återhämta mig. Men den här sommaren blev annorlunda. En liten jobb en ny typ av jobb också. Inte så mycket vila. Och det har satt sina spår nu när hösten kommer. Jag brukar följa årstiderna när [00:04:00] sommaren är mycket ljus och energinivån är upp.

Och så kommer hösten och blir det lite lipp. Och nu har det varit en rejäl dipp senaste månaden energimässigt. Och jag har som varit tvungen att kapitulera, surrender till det. Men just idag så har det vänt till att det andra hållet vänder uppåt. Det började dagen med att spela… Höstens första i hockey, gubbhockey och det är så fantastiskt kul så till och med kropparna hoppar och studsar av glädje så just känns det bra.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Fantastiskt att höra och det är ju någonting det här med sport men att göra någonting som du verkligen gillar, som du känner passionerat kring. Det skapar ju massor av härliga känslor och det märker jag ju på det också att du har gjort någonting kul här på förmiddagen. [00:05:00] Jag tänker att det är ju kanon att du kommer in med lite härlig positiv energi nu då vi ska försöka avsluta den här triologin om högtjänstliga relationer.

Men den tredje filmen, eller tredjedelen, nu är det ju inte en film, nu är det ju ett avsnitt men tredjedelen i en trilogi den brukar ju oftast vara en stor avslutning av något slag. Då är allt ska avgöras eller knytas ihop. Så jag tänker att vi tar oss an ett jättestort ämne idag. Och det är ju det här med kärlek Att vad är kärlek?

Och jag skickar den frågan till [00:06:00] dig. Vad är det spontant som dyker upp hos dig då jag frågar? Vad är kärlek för dig, Micke?

mikael_1_09-10-2025_132208: Du passar över den största frågan av dem alla. Den som inte riktigt har något svar men jättemånga tolkningar. Kanske lika många tolkningar som det har funnits människor på den här planeten. Vad är kärlek? det absolut första som poppar upp till mig nu. Om vi knyter till min dag så känner jag en sån kärlek till sporten ishockey. Jag tänkte inte planera att säga det här men jag tänkte att det är enda gången jag verkligen kan motionera på ett sätt som det känns bara kul. Ingen ansträngning, inget motstånd utan det är som bara leka med pojkarna igen. För det är ju en stor lek och vi har roligt men det ger sån otrolig energi och jag [00:07:00] känner bara lyckorus när jag tänker på att Jag ska få spela ishaki.

Det spelar ingen roll om det är 20 över sju på onsdag morgon. Jag som morgontrött. Men jag vaknar upp ganska enkelt de här morgarna för att jag älskar sporten. Och allting runt omkring. Så det var det som kom först till mig. Men stora frågan, vad är kärlek? Sen vi bestämde oss för prata om det här ämnet så har jag funderat mycket kring det Jag läst på och ser vad som resonerar i mig. Och jag har inget svar. Men jag vet att kärlek är det största av allt. Och jag tycker att den nästan bästa förklaringen som jag har fått till mig är från en av mina absoluta favoritfilmer, Interstellar. Med Matthew McConaughey. Ni som [00:08:00] inte har sett filmen, det handlar om att man behöver, det är slutet på, vår egen planet har baserat bäst före datum och vi måste hitta ett nytt ställe där mänskligheten kan leva.

Och kan skickas ut till en annan galax. Men budskapet i filmen som framgår så otroligt starkt och fint, det är om jag inte minns det rätt. Love is the only thing that transcends time and space.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Underbart!

mikael_1_09-10-2025_132208: och man kan definiera kärlek på så många sätt, det är därför det finns så många olika låtar på temat, eller böcker, eller poesi om ämnet. Men på något sätt så är det kittet som håller universum samman, alltså anledningen att vi finns till. Men jag tror inte att våra… Hjärnor är [00:09:00] kapabla att greppa ämnet. Vi kan uppleva symptomen av kärlek i oss. Men jag tror inte vi kan intellektuellt förstå vad det är. Men utan kärlek gissar jag inget liv. Inget universum. Det här samtalet skulle aldrig ha ägt rum.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Ja, och vilken fantastisk tolkning eller känsla eller beskrivning av din uppfattning av kärlek. Och jag känner ju att det du säger, det resonerar ju med mig också, det jag är nu. Att kärleken det är ju som livselexiret till universum. Oj, det lät otroligt kylskåpspoetiskt, [00:10:00] den där. Men det är någonstans där jag känner.

Tittar man tillbaka för mig, kärlek, det var ju mer det här jordiska kärleken eller fysiska kärleken om man kallar det så. Kärlek till en annan människa ett barn eller en partner eller någon människa man träffar och man bara känner väldigt starkt för. Det var väl den första bild av kärlek som jag fick.

Sen har jag varit känslomässigt avstängd under en stor del av mitt liv så jag har haft utmaningar att få uppleva den känslan kopplat till den typen av kärlek. Så det var ju mer den [00:11:00] här teoretiska beskrivningen av kärlek. Jag lärde Jag slutade med att man ska känna så här. Men det är ju nu de senaste åren då allt har förändrats, eller förändrats, men den genuina Kristoffer, tack vare livets utmaningar, har varken fått komma fram och den här känslomässiga muren eller skölden rasa.

Det är då jag har fått uppleva känslor, både jobbiga känslor men även fantastiska känslor och inte minst den här känslan av kärlek som, precis som du säger, kan vara så mycket större än bara en härlig känsla eller ett intresse kopplat till en annan människa. Jag har ju tillfällen inte alltid, men tillfällen då jag bara kan gå ut och kan känna så stor kärlek till allt ifrån [00:12:00] ett trä, till en annan En människa som är ute och joggar som jag aldrig har sett tidigare till min bil som jag har kämpat lite med till en ny bra låt som har släppts på Spotify till min LP-samling som jag har hämtat upp från Lycksele som nu står bredvid mig att egentligen till allt som på något sätt bidrar positivt till mitt liv kan jag känna den här känslan av kärlek många gånger också kanske speciellt då det handlar om den känslan kopplat till andra människor får jag också samtidigt en känsla av stark samhörighet och det ja men det är väl kanske just det här som du sa [00:13:00] också att Kärleken finns ju överallt, det är det som håller ihop universum.

Vi sitter alla ihop på ett eller annat sätt. Om man nu vill kalla det källan eller Gud eller kraften eller hur man nu ser på saker och ting. Det är nog därifrån jag får den starka känslan av samhörighet kopplat till den här kärlekskänslan också. Är det här något du känner igen eller kan resonera med det jag delar nu?

Min kylskåpspoesi och mina känslor och insikter och tankar.

mikael_1_09-10-2025_132208: men absolut. Och det är ett sånt här ämne, det finns kanske inget rätt eller fel. Det är som att prata om vad är Gud? Alla har ju hört begreppet och känner och tänker något kring det, men det kanske är samma definition kring det. Men absolut. Jag tänker att [00:14:00] kärlek är en av de största drivkrafterna som finns. Så det kan man definiera det som. Samt den här känslan av upprymdhet, ett rus. Allting blir varmt och fluffigt.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Mm.

mikael_1_09-10-2025_132208: att det är ett behov också hos oss. Alltså människor som inte får uppleva kärlek, det blir ju inte ett fulländat liv. Då får man kanske ett nytt försök i sitt nästa liv.

Men det är starkt Och jag tänker framförallt eller för alla, men för högtjänstliga så är det nästan ännu mer viktigt. Eftersom många högtjänstliga letar djup. Och att tänka sig ett liv utan kärlek, det är som att tänka sig ett liv. Det är som tänka sig riktigt liv egentligen. Och det är så starkt förknippat till vårt välmående, lyckokänslan och att man har [00:15:00] kärleksfulla relationer. Har man det så kan man nog ta sig an det mesta i livet.

Men utan det så blir det ensamt, då blir det uppförsbacke.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Mm.

mikael_1_09-10-2025_132208: jag mycket kring också. Och det kanske kan skilja åtminstone på nyansnivå skilja högtjänstliga från de som inte är högtjänstliga. Just den här behovet av djup samhörighet kärlek, förståelse, acceptans, att det är ännu mer bensin än vi behöver för att fungera för att kunna operera i världen.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Mm. Och kärleken är ju livsviktig för allt och alla, men jag håller ju absolut med att för oss högkänsliga är ju kärleken eller kanske kärleken påverkar, inte säga att den är [00:16:00] viktigare för den är viktigare för alla, men att den påverkar oss högkänslare starkare. Både det då vi får uppleva kärlek, att det är en helt underbar känsla som högkänslig, att varken få vara och känna den känslan fullt ut, men också påverka oss mer negativt vid brist på kärlek och kanske inte minst utmaningen kring det här med kärleken till sig själv Då både mig personligen men även många andra högkänsliga som jag har mött har ju kämpat eller kämpar med den egna relationen och bilden på sig själv, självbild och därmed också kärleken till sig själv.

Jag håller absolut med att kärlek är något som [00:17:00] påverkar oss starkare. Det är min uppfattning också i alla fall och därför är det ju ännu viktigare för oss högkänsliga att varken lyssna på oss själva och försöka anpassa livet efter oss och vår högkänslighet för att ge oss själva de bästa möjliga förutsättningarna att få uppleva den här kärleken Att kunna uppleva ett liv med så mycket kärlek som bara det är möjligt.

mikael_1_09-10-2025_132208: Jag känner igen det du beskriver och även det du beskrev om att du har varit känsloavstängd under en period i ditt liv. Det har också varit och… Det kan väl alla drabbas av att det är för mycket känslor, för mycket jobbiga känslor. Att hjärtat bara stänger av det som en ren överlevnadsfunktion. Och det här kan ju ske tidigt [00:18:00] i barndomen. Och sen får man spendera ett halvt liv för att tina upp sitt bröstna hjärta. Men jag kan tänka mig att det är ännu mer vanligt bland högkänsliga. Eftersom högkänsliga helt enkelt kan känna mer. Både det positiva och det negativa. Och det där är ju en resa att få lära sig hantera det. Att sitta med känslorna. kan också vara utmanande när man är förälskad. Den tidiga fasen när man är i ett rus. Det är som en brusningskänsla. Hela världen blir bara rosa. Man börjar idealisera en annan människa. Ser bara det positiva och kan inte sluta tänka på en annan människa. Det är väl det vanligaste. Ja. det kan ju vara extremt starkt Och sen blir det såklart jättejobbigt när en sån här relation kanske tvärt avbryts. Och det är lätt att den hamnar i känsla och avstängdhet. Och det är ju någonting som vi behöver [00:19:00] gå igenom Alla högtjänstliga som inte är högtjänstliga. jag tänker, med hela livets resa vi får ju… Universum säger ju till att vi springer på olika människor längs våra väg. Och det kan ju vara, det du har nämnt, karmisk kärlek eller självsfrände. Som är därför att lära oss någonting längs vägen. Och ibland kan det vara de man kände starkast för i början. Men det var ingen som skulle stanna i ditt liv. Det någon som skulle få lära dig någonting. Kanske att du skulle få uppleva kärlek. Eller att du skulle få tina upp ditt bottenfrusna hjärta. Så allting, ju längre jag levde, desto mer så hände det.

Med mening. Och vi får alltid de här… Det kommer in människor i vårt liv av en anledning i rätt tidpunkt. Även om vi kanske inte inser det då. Eller kanske det där och då bara känns jobbigt av någon anledning. Och det kan ju vara de absolut jobbigaste relationerna som inte alls har varit [00:20:00] bra. Som sen visar sig att, shit, nu lärde jag mig exakt det jag behöver lära mig. Och räcker det inte med en upplevelse då får man en till av den samma sort. Tills man har lärt sig. Så det är en viktig gåva och en viktig del som alla behöver lära sig att hantera. Både de starka positiva och de starka negativa känslorna Att det är bara känslor. Men det är ingenting som är bestående.

Alla känslor är ju faktiskt övergående. Framförallt den här förälskelsefasen som de flesta av oss har upplevt. Kanske någon gång i tidigare år. Men sen kan det bli någonting mer också. Att man går från att vara förälskad till att man faktiskt känner sig kär Eller till och med älskar någon annan Då är ens egna behov, eller någon annans behov kan nästan närma sig sina egna och man kan bli grymt glad för någon annan även om det inte gynnar en själv.

Och när man kommer [00:21:00] så långt i sin resa får uppleva det, då är livet bara vackert.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Mm. Och vad bra att du tog upp det här med de här olika faserna eller stadierna, det här med att förälska och kär och älska. Så jag tänkte vi kan diskutera det mer alldeles strax, men jag ville bara nämna också det du berättade, att det är helt fantastiskt att livet ger oss de möten eller de möjligheter till utveckling som det gör.

Så att vi får öva på det här att hålla vårt hjärta öppet även då det är tuffa relationer eller relationer som leder till separationer. För det är väl dit i alla fall jag önskar att komma med er, att jag kan hålla mitt hjärta öppet, att våga älska, även fast intellektet varnar att det här kan leda till separation.

Och [00:22:00] sorg Men att man bara väljer hjärtats väg eller kärleken eller hur man nu vill närma det. Att jag är öppen för kärleken och är inte rädd för det jobbiga som kan komma med det. För att jag har personligen träffat en del fantastiska människor under vår och sommar här. Och som har varit både fantastiskt men som också har varit utmanande.

Och skapat en del jobbiga känslor och en del utmaningar. Men som det jag sitter nu ändå känner att wow, det här har ju gett mig jättemycket. Och som jag kan ta med mig på min resa framåt, min väg framåt Mot att kunna behålla mitt hjärta [00:23:00] öppet Nu då det är mer öppet än vad det har varit någonsin. Kanske i hela mitt liv.

Men om vi vänder tillbaka till de här olika stadierna eller faserna. Det här med att vara förälskad, att vara kär och att älska någon. Hur ser du på skillnaden mellan de här och hur skulle du definiera dem?

mikael_1_09-10-2025_132208: Min tanke är att ligger en, nu blir det vetenskapliga mycket här, men en aspekt är tidsfaktorn Att en förälskelse oftast är mer tidsbegränsad, medans kanske att vara kär eller att älska någon är lite mer på längre sikt. En annan faktor är intensiteten i känslan. Och det är ju få saker som kan mäta sig med första gången vi blir kära.

Kanske för de flesta [00:24:00] i tonåren. Alltså en helt brusande känsla om man tänker att allting är bara rosa och fluffigt, man dansar på små moln. Och vill bara fastna i det där. Och så är det, man kan ju leva sitt liv så här att bara få uppleva den här. Den är ju brusande den är ju beroendeframkallande den här känslan. Och man kan ju leva sitt liv att man bara träffar en ny part där, tidsomtätt och så får man uppleva det om och om igen. Det är ju ett sätt att leva sitt liv. Sen tänker jag rent… Ur ett evolutionsperspektiv så är det väl det, alltså förälskelsefasen som gör att mänskligheten som ras lever vidare. Vi behöver vara förblindade av någon, inte se någon brister för att vi ska helt enkelt föröka oss. Och det är väl fler än en gång att något barn har blivit till av en kraftig förälskelsefas och sen när den har lagt sig så kände föräldrarna bara men oj, vi passar ju inte alls ihop. evolutionen jublar ju, [00:25:00] vi lever ju vidare. Så det är väl kanske den starkaste känslan kring en förälskelse, men den varar kanske inte så jättelänge, kanske upp till ett år, två år, lite olika. Men sen finns det någonting annat, alltså när man kan känna sig att man är kär i någon eller man kan rent älska någon och det behöver inte vara en kärleksrelation, det kan ju vara till djur eller till Aktiviteter Jag sa att jag älskar hockey men det gör jag verkligen. För mig skulle det kännas väldigt ont att ha ett liv utan hockey både att utföra och att beskåda. Då är det kanske inte samma intensitet i känslan men det mer varaktigt och det är mer dualitet i det. Man kan bli glad för någon annans skull att man blir glad för att det går att det går bra för dig eller det går bra för någon annan utan att det kanske gynnar en själv. Man blir bara glad vad säger någon annan glad. Eller man kanske spelar jazzy och blir jätteglad när den andra lyckas slå jazzy. [00:26:00] Alltså genuint glad. Och sen man älskar att vinna själv. vet man att det här är någonting starkare än bara någonting tillfälligt. Och där tänker jag att vårt välmående är starkt kopplat till att vi har gärna minst en men gärna kanske minst en men gärna fler av de här typerna av relationer i vårt liv. Och som jag sa, det kan ju vara till en hund eller en aktivitet och så också. Eller till naturen. Det är ju fint också. Man kan älska naturen och det som är en konstant i ens liv. Den kommer aldrig att försvinna. Det tror jag också många högkänsliga känner igen sig i. Så ja, det är väl så här lite kort hur jag tänker kring dessa ämnen. Nu blir jag nyfiken att höra hur du ser på det. Tack elever

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Ja, nu ska du få höra. Nej men för mig då är [00:27:00] nog det här med, om jag ser på det som tre olika delar. Det här med förälskelse, att bli kär och att älska. Då är nog det här med förälskelse och att bli kär det är nog mer kopplat till kärleksrelationer alltså romantiska relationer. Och att sen då det här älska det är på ett mycket bredare och djupare plan.

För att, precis som jag älskar dig mycket så älskar jag ju min kärlek LP-samling som jag nämnde. Men det här med att vara förälskad, det upplever jag också. Att då är det en cocktail av olika typer av hormoner och signalsubstanser som bara exploderar. Som gör ju att man blundar för ganska mycket och man bara kör på.

Och för mig har det här varit en känsla jag har kunnat [00:28:00] på något sätt uppleva under hela mitt liv. För att det ger någon fysisk sensation, att jag kan känna något fysiskt. Precis som när jag drack alkohol eller käkade skräpmat eller knäckte en påse OLV-dillchips på tre minuter. Då fick jag ju någon reaktion i min kropp.

Och det är ju en av… De här kickarna jag kunde uppleva och jag har ju insett att under en stor del av mitt liv, då jag var känslomässigt avstängd, då sökte jag olika typer av kickar för att känna någonting. Så att det här med förälskelse och det har jag också upplevt att det är ju någonting som är man ett år eller sju, åtta månader jag vet inte, det finns säkert en undersökning på det, men under en tidsbegränsad tid.

Och då den lägger sig då är det ju antingen att man känner att det här kanske [00:29:00] det här kanske inte är, alltså jag känner det inte genuint för den här människan eller den här relationen Då de här hormonerna har lagt sig. Eller så blir det att man får en djupare känsla av samhörighet. Det här med att bli kär.

Att Att de förälskar sig i fasen Det är i alla fall för mig så var det mer riktat på det mer fysiska attributen hos den andra. Inte bara men ganska mycket. Men att sen den här fasen efter att bli kär. Nu har jag inte jättestor erfarenhet av just den känslan. Om man tittar på hela mitt liv. Men då blir det ju någonting starkare och någonting djupare.

Och mer att man uppskattar den här människan för den den är på djupet Inte bara hur den ser ut. Utan [00:30:00] egenskaper och humor och omtänksamhet. Om vi ska prata ett lite mer andligt språk. Att man kanske går från att bara vara förälskad i den fysiska kroppen till att Bekär i den djupare själen. Nu är kyrskapspoesin framme där igen.

Men jag tror du förstår vad jag vill försöka mena. Men sen då det här att älska. Det är för mig något ännu starkare. Som jag kan uppleva till mycket runt omkring mig. Då jag är i den känslan eller på en bra ställe i mitt liv. Eller i min livets berg och dalbana. Då kan jag verkligen känna det här. [00:31:00] Att samhörigheten och den känslan av att älska.

Allt möjligt runt omkring mig. Och inte minst mig själv. Det är ju kanske den härligaste känslan när jag känner att jag älskar mig själv. Jag är inte förälskad eller kär i mig själv utan jag känner mer att jag älskar mig själv djupare och djupare ju längre jag vandrar på den här resan eller berg och dalbanan eller hur man nu vill se det.

Men vi har ju pratat lite grann om det här med tidsaspekt Och jag har haft en upplevelse här nu under våren att jag mötte en människa som jag kände otroligt starkt för men hade inte träffat henne. Så hur kraftig [00:32:00] känsla av kärlek och de här olika stadierna kan man egentligen nå utan att träffa någon fysiskt?

mikael_1_09-10-2025_132208: Det kanske är du som ska få svara på den frågan.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Jag bollar över den till dig Om du har varit med om någon liknande Upplevelse eller erfarenhet

mikael_1_09-10-2025_132208: men jag tänker, det där är ju fascinerande. Att man kan känna sig stark för en människa man aldrig har träffat. Och då tänker jag, är det man känner sig stark för? Är det någon sån önskvärd framtidsvision som man fäster sig vid och som man bara målar upp starkare och starkare? För det ju lätt att idealisera och tänka, om jag bara träffar den här personen så kommer allt bli så fantastiskt och då blir mitt liv komplett och så vidare. Men det måste väl absolut gå att känna så starkt att man inte ens behöver träffas. [00:33:00] tänkte som förr i tiden, då människor skrev så här, ja men kärleksbrev är man inte hade träffats. Du vet, långa kärleksbrev och man lärde känna varandra den vägen och kunde parfymera breven. Alltså för mig låter det som en magisk tid. Jag kunde få en brevlåda som kanske doftar lite grann och så får man läsa någonting och gå och längta för att få den här brevet och sen fundera hur man skulle formulera sig. Jag kan ju också hjälpa en att bygga upp någon slags djupare band mot för det som är vanligt idag med internet-dejting. Man swipar höger och vänster och det är som raka motsatserna.

Jag vet inte vad det är som man gör med oss människor men nu kanske jag romantiserar dåtiden. Men det är kanske lite grann det som du beskriver här också. Det finns vissa människor som kan få en att känna på ett speciellt sätt. Om det är någon slags spegling eller att de gör det lättare att du känner kärleken till [00:34:00] dig själv och när du gör det så känner du mer kärlek till andra och till allting runt omkring dig. Så jag tänker att det borde gå att känna specifika saker för någon du inte har träffat som någon du har träffat. Men om du inte har träffat så kanske det också handlar mer om önskvärda framtidsscenarier. Att man svävar iväg i tanken och kanske idealiserar någon slags tillvara tillsammans. Och i ens fantasi så kunde ju någonting vara helt perfekt såklart. Så, men jag blir så nyfiken att höra mer. Det du har nu upplevt ganska nyligen.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Ja och jag har ju delat det här med Pratat lite grann om det här med dig under resans gång och inte ner på detaljnivå men just det här att frågeställning att hur [00:35:00] stark kan jag känna utan att träffa någon fysiskt och det var ju då vi väl träffades var det ju en jättehärlig känsla att visst hade man en del av den här förärskelsecocktailen i skallen de känslorna men det var som att man hade passerat den den största delen av den förälskningsfasen eller det var som att man hoppade över den lite grann och mer kom till den här djupare kärleksfasen att då jag träffade henne för första gången det var ju som att jag känner ju dig redan

och det var ju en både en lite ovan känsla men en fantastisk känsla också Och visst vi hade haft kontakt under några månader men vi hade ju bara pratat och mest skickat meddelanden till [00:36:00] varandra. Så det startade ju en massa tankar hos mig och mer generellt Hur det här med kärlek och kär och förälskad, hur kraftiga känslor kan man få bara av att skicka meddelanden och kanske ses över ett videosamtal någon gång.

Och det förde mig in på också de här tankarna. Vad är det egentligen man attraheras av hos en annan? Och vad är det som man blir intresserad av? För i mitt fall var det ju tydligt. Om jag är i mitt tidigare liv så var det mer det rent fysiska utseende som jag attraherades av. Nu hade vi inte ens setts fysiskt, men ändå upplever jag en otroligt stark kärlekskänsla om vi kallar det så.

Så [00:37:00] det fick mig att börja fundera, vad är det jag, eller vad är det vi, men vad är det jag specifikt attraheras av och intresseras av? Är det här någonting du har funderat kring?

mikael_1_09-10-2025_132208: kan inte lämna din tråd här. Om du tänker kring din situation, vad var det du attraherades så mycket av? Så det var inte lika mycket det fysiska som det gamla Kristoffer, utan nu är det någonting annat. Vad var det?

kristoffer_1_09-10-2025_132211: En stor del var ju kommunikationen att det här att vi hade liknande värderingar och liknande humor, men också båda två uppskattade att Kommunicera, ganska djupare kommunikation, inte så ytlig och om större frågor. Så [00:38:00] där någonstans var det väl också att man lärde känna varandra på ett ganska djupt plan utan att ha setts.

Men sen också det här med energier. Någonstans så kände jag utan att kunna sätta fingret på det riktigt att det här är en människa jag gillar och som får mig att må bra och som får mig att våga vara mig själv. Vi har ju tidigare avsnitt av denna relationstrilogi pratat om det här med anknytningsmönster och sånt och det här att jag många gånger har…

Och både upplevt att, nej men oj, det här blir för seriöst nu, nu vill jag fly. Eller att, oj jag är livrädd att den här ska överge mig. Och då vill jag bara klänga mig fast. Och visst hade vi en del sådana faser, men [00:39:00] innan vi såg så var det ändå som att det där hade lagt sig. Och det var ju också en anledning till att det blev en så stark känsla också.

Så att, ja men jag kan vara trygg, jag kan vara mig själv i relationen och kommunikationen och kontakten med den här människan. Och den känslan tror jag är väldigt bidragande till att jag kände så starkt redan innan vi hade setts. Det här att jag kunde känna mig trygg och balanserad och att jag kände mig uppskattad för den jag är.

mikael_1_09-10-2025_132208: mm,

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Och det är ju en grym känsla.

mikael_1_09-10-2025_132208: fint. Men någonting

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Ja,

mikael_1_09-10-2025_132208: kunna vara autentisk och [00:40:00] trygg

kristoffer_1_09-10-2025_132211: ja, ja.

mikael_1_09-10-2025_132208: och älskad för det. Och jag tänker att det måste också hänga ihop med allt jobb du har gjort med dig själv. Skala av mycket från ditt tidigare liv som kanske inte gynnar dig och så kommer du närmare din sanna kärna. Och så blir det någon slags belöning för alla blod svett och tårar som du fått uppleva. då får man uppleva det du nu har upplevt med en fantastisk person låter det som.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Ja, men precis som jag säger, mycket har ju det här med att göra att jag vågar vara mig själv just nu på ett helt annat sätt. Och jag älskar mig själv mycket mer, eller mer än vad jag någonsin har gjort. Och då ger man ju sig själv förutsättningar att kunna uppleva de här starkare känslorna med någon annan som förstärker den [00:41:00] känslan av att vara mig själv.

Och att jag är bra som jag är. Så jag är otroligt tacksam att jag fick uppleva den möjligheten till utveckling. Det lät väldigt kliniskt, men den fantastiska livserfarenheten som den våren och det mötet gav mig. För att, precis som du säger, att… Det är ju helt fantastiskt att livet ger oss de chanserna att vi får träffa människor som hjälper oss att utvecklas.

Så jag är ju otroligt tacksam för mötet och för livet i stort.

mikael_1_09-10-2025_132208: Jag vill stanna kvar här. Tänker du att det kan ha varit någon slags själsfrände eller tvillingsjäl eller någonting åt det [00:42:00] hållet Du beskriver att det är något nytt som du inte har upplevt innan. Få intervju på det plan direkt.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Det finns ju en massa termer och sånt inom andligheten Om man ska kalla det här med själsfrände och tvillingskätsrelationer och karmiska relationer. Men utan att titta för mycket på de här termerna så har jag ju upplevt inte minst nu i vår, att vissa människor jag träffar, då känner jag en djupare kärlek Koppling.

Svårt att beskriva exakt vad jag upplever. Men som en känsla av att. Jag känner ju dig redan. Dig har jag ju träffat. Redan innan. Jag har ju starka kopplingar och känslor till dig. Sedan tidigare. Och det är någonting som. Inte några många gånger. Men [00:43:00] några få gånger har. Har hänt i mitt liv. Både då det kommer till.

Om man benämner det kärleksrelationer. Men även. Vänskapsrelationer Och andra typer av relationer. Är den här känslan någonting du har. Stött på.

mikael_1_09-10-2025_132208: Ja, men kanske inte jätteofta i mitt liv. Jag tänker att jag också varit i känsla av stängd omedvetet en stor portion av mitt liv. Samtidigt som jag idag är på en helt annan nivå. beskrivs här att man kan känna rädstan i kroppen till starka känslor. Att vill bara fly eller inte släppa in någon. Det har väl varit en stor del av mitt liv. Men jag är så glad idag att jag känner inte så länge. Att jag kan känna de vackra fina [00:44:00] kärlekskänslorna utan något behov av att inte skydda mig men att hålla avstånd Och inte känna att det måste leda till att vi lever ihop i resten av vårt liv. Utom att här och nu, för det finns bara här och nu, så är det fantastiskt bra tillsammans.

Och jag är helt närvarande av att få uppleva det. Att vara helt närvarande med en person som man nästan har en magnetisk koppling till. Man känner sig bara trygg, belåten, lycklig autentisk. Och det är ju himla fint att kunna få uppleva det. Alltså hur fint det kan vara. Och då känner man att, ja men, vi vet ju ingenting om framtiden så, men det finns ju som bara ibland här och nu. Och [00:45:00] jag är glad att kunna få uppleva det utan att… dyker upp orostankar kring framtiden, för så har det inte varit förut. Det händer ju något när vi får vara i den energin när vi blir uppkopplade. Det händer bra grejer, universum ler mot oss. Så det är såklart att man vill vara en stor del av sitt liv i den känslan.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Det är ju en helt underbar känsla att få möta människor där man känner att jag kan inte vara någon annan än mig själv tillsammans med den här människan. Och känna att den människan vill inget annat än att jag bara ska vara mig själv.

mikael_1_09-10-2025_132208: mm,

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Helt underbart Micke. Eller hur?

mikael_1_09-10-2025_132208:[00:46:00] Det blir som så enkelt Men ja, mer sånt till alla, önskar jag.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Mer sånt till alla, absolut. Tänk dig hur den här världen skulle se ut då om fler fick uppleva den känslan och den kopplingen till någon eller några andra människor.

mikael_1_09-10-2025_132208: det känner jag. Det jag nämnde innan Nu kommer det en orostanke med att världen vi lever i, det är så mycket intryck och mycket människor. Och det är både digitalt analogt. Alltså inte det gynnar de här djupa, autentiska relationerna. Eller så kanske det är en fas vi måste gå igenom. Att vi har gått igenom de här snabba samhällen med massa intryck.

För att sen inse att det här, det är inte för mig. Jag vill ha någonting annat. Så, ja.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: För världen det är ju så många där ute precis som jag och kanske även du, [00:47:00] är ju så avtrubbade nu. Det är ju höga stressnivåer och bombarderas av intryck och många är ju känsloavskärmade och dämpade. Och då är det ju mer de här fysiska kickarna man söker eller behöver eller känner sig behöva. Också då det kommer till relationer och kärlek och vi ser ju inte minst det här med internet-dating och appar och sånt Man sitter bara och swipar och söker kickar och bekräftelse och sånt där.

För enligt mig så är det nog ganska svårt att hitta den här djupa, genuina känslan av kärlek där. Det finns ju de som har gjort det också. Men någonstans är det ju att vi lever i en värld som är känslomässigt avstängd och avtrubbad. Och då är det ju svårt att få och hitta de här riktigt genuina [00:48:00] kontakterna, relationerna och känslan av kärlek Av kärlek.

Men jag tänker att den frågan som jag ställde lite tidigare som jag är nyfiken på att höra vad du tycker. Så jag tänker att vi backar tillbaka dit. Men om vi möter någon, vad är det som gör att vi blir intresserade? Eller vad är det som gör att du blir intresserad och attraherad av någon? Har du funderat kring det?

mikael_1_09-10-2025_132208: Det är klart att jag funderat men undrar om jag har något tydligt svar, för det kan ju vara så mycket olika. Det kan ju allt vara från ett elene som smittade av sig eller någon som är väldigt intellektuell. Man kan dela med någon slags kunskap som bara, wow, vad sugs in i den här personens värld. Det kan absolut vara det fysiska det yttre. rent estetiskt. På så sätt som jag kanske gillar en vacker bil. [00:49:00] Och energimässigt att det bara känns hemma på något sätt. Är det rätt? Det är det som jag tycker att sätta ord på. Så det är som i kärleksrelation Man vill att det ska klicka på alla planen. Alltså intellektuellt hjärtat, det nedre chakrat. även kanske andligt. Som kanske är lite extra viktigt om man är högtjänstlig. Men kanske inte riktigt för alla. Så jag tänker att det är fyra plan du helst av allt ska klicka på. För att det

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Mm, och

mikael_1_09-10-2025_132208: grogrund till en långsiktig och sund kärleksrelation. Vad som är viktigare eller mindre riktigt är olika för olika människor.

Men jag vill ha allt såklart. Det är svårt att tänka mig att någon del inte finns där.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Och inte som jag gjorde nästan, jag överdriver lite grann, men jag hade ju nästan en checklista på hur [00:50:00] den tjej jag skulle träffa skulle, oftast var det ju de fysiska attributen, skulle se ut för att det var det jag uppskattade mest. Men att istället bara gå på den känsla man känner tillsammans med någon annan och inte analysera, vad är det jag känner?

Utan bara, jag känner en så jäkla stark känsla av kärlek och samhörighet och gemenskap här. Att vara i den och inte behöva dissekera sönder den, varför känner jag så?

mikael_1_09-10-2025_132208: ja.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: bara på känslan, vad känner jag här i hjärtat?

Och vara i den, och lita på den. Och då vi pratar om hjärtat Hjärtat. Och något annat som jag fick uppleva eller [00:51:00] mötet som jag var med om i vår och sommar. Det fick mig att börja fundera mer kring det som kallas kärleksspråk. Det finns fem olika. Antingen med ord, visa och få kärlek genom olika typer av ord.

Tid och närvaro beröring, olika typer av presenter, att visa och uppskatta kärlek genom presenter. Men också tjänster. Är det här någonting du har funderat kring tidigare? Jag har nämnt det här åt dig för en liten stund, men är det något jag har funderat på tidigare?

mikael_1_09-10-2025_132208: men det här blev jag nog varse om för en tidig relation. En klok människa som var påläst, som berättade om olika kärleksspråk. För vi klickade inte [00:52:00] riktigt sådär. Även om mycket som funkade bra emellan oss. Men just det här att människor är olika. Och det hänger ihop så mycket med vår uppväxt. Exempelvis kanske det är en förälder som var ute och reste mycket i jobbet. Och så kom han till hem med en present om vad det är att resa. Men han hade kanske inte så mycket tid för oss. Men då fick ju barnet lära sig att presenter är kärlek. Eller mammor eller mormödrar som gillar att baka visa kärlek med mat och bullar och sånt.

Det är väl väldigt… Kanelbullar i svensk kultur är väl väldigt klassiskt också. Visst så kan man också visa kärlek. Men det vi får med oss från barn är också hur vi tolkar kärlek. Och där måste man göra sin resa och inse hur vill jag att någon ska visa kärlek till mig? Och hur visar jag till andra? Och det blir ofta så att om jag kanske… Jag gjorde en online-test. [00:53:00] Och då var det så tydligt att kvalitet sitter tillsammans Det är klart nummer ett för mig. Att spendera tid tillsammans var helt närvarande Det är som en dråk för mig, även i vänskapsrelationer. Men om man då är med en person som kanske har… Presenter eller att göra tjänster till varandra som primärt kärleksspråk då kommer det att skava. Och sen behöver man inte ha pricksamma profiler när det gäller kärleksspråk utan man kanske bara förstår sig för att den andra personen vill bli visad kärlek med bekräftande ord. Då kanske jag får steppa upp där om jag vill vara med den här personen. Men det tänker jag är viktigt att tänka till och kanske kartlägga sig själv och titta tillbaka till tidigare relationer som kanske man känner att var något som inte någon positivitetssak som man inte riktigt förstått var så kan det också vara att man bara har olika kärleksspråk. Och jag vet ju att för mig kvalitetstid är jätteviktigt [00:54:00] fysisk beröring och det jag hade trodde att jag skulle vara minst intresserad av var att det är bekräftande ord men det är inte alls så viktigt för mig. Det var nog bara att jag kanske inte upplevde det så mycket men Det är absolut viktigt. Och kanske minst viktigt just för mig att det kan vara presenter att göra tjänster. Men det är inte helt oviktigt heller. Jag gillar ju högtider att man inte kostar pengar men bara visar det med någon gest. Det är som att man var liten och man kunde visa sig på ett skatt. Man gjorde ett bland kassett och band till annan. Man lyssnade på en radio och kunde spela in en låt. Och så väntar man in till nästa favoritlåt och tänker att den här kommer den här personen att gilla.

Så att man en hel dag bara fick checka när den låten kom. Alltså det var kärlek på den tiden. Du ler nu, du kanske känner igen det.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Nej det här du berättade om kärleksbrev tidigare. Var det så dina kärleksbrev ser ut? Du skrev några [00:55:00] fina ord och parfymerade lite grann och så stoppar du ner ett blandband med trackslåtar och skickar till din käresta.

mikael_1_09-10-2025_132208: det kan väl ha hänt. Jag kan slaka den

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Underbart.

mikael_1_09-10-2025_132208: fint.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Ja, det var bättre förr

mikael_1_09-10-2025_132208: skicka snaps till varandra eller på Instagram reels, inget fel med det men att få ett blandband där någon har tänkt ut dina favoritlåtar, it takes an effort.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Nu sitter jag och drömmer mig bort. Tänk om jag skulle få ett blandband med perfumer Power ballads från sent 80-tal i min brevlåda. Då ska jag nog falla direkt för den människan tror jag. Det här med kärleksspråk är ju otroligt intressant. Också [00:56:00] någonting som jag fick större insikter kring här i vår.

Jag har ju insett att alla de här fem delarna, de är mer eller mindre viktiga för mig. Men speciellt det här med fysisk beröring Det är så otroligt viktigt för mig. Både att få för att känna mig uppskattad och känna mig älskad. Men också att ge. Jag har ett stort behov att ge beröring åt andra. Inte att Inte bara i kärleksrelationer utan också i vänskapsrelationer, föräldrarrelationer släktrelationer och sådär.

Men också en annan insikt som var så otroligt kraftfull med det här. Det var ju när jag insåg det här med beröring. Och det [00:57:00] jag har tänkt tillbaka till min uppväxt, jag kände någonstans att jag var uppvuxen i ett otroligt kärleksfullt hem och fantastiska förutsättningar på många sätt och vis. Men någonstans upplevde jag kanske, det låter ju fel, brist på kärlek var det ju men kanske brist på mitt typ av kärlek.

Genom mitt kärleksspråk, det här från fysisk beröring. Och då, om vi tittar på den generationen män pappor, det kanske inte var så vanligt att genom… Genom ord och inte minst beröring visa kärlek till sina barn jag vet inte men det är känslan jag har fått i alla fall då jag har hört andra berätta men jag insåg ju att min far han visade ju sin stora kärlek till mig genom tjänster alltså så mycket han har ställt upp för mig [00:58:00] jag kan aldrig komma ihåg att han någonsin har sagt nej även om jag insett att vissa av dem det måste ju ha varit hur jobbiga som helst för honom jag har ett minne min första hårdhuskonsert 95 Gamliga hallen i Umeå Black Sabbath Tiamat som förband då kör han mig och några av mina klasskamrater dit en torsdag kväll kanske jag tror det var under hösten och lämnar oss och så sen sitter han i bilen Och väntar.

Och det tar ju lite längre tid än när vi kommer. Så det är ju efter midnatt. Och då sitter han och väntar på oss. Där. Väntar på mig men även mina vänner. Och så här inser jag. Jag blir nästan tåragd då jag inser att. Vilken otrolig kärlek han. Han visade mig. Men som jag kanske. I med att mitt [00:59:00] primära kärleksspråk var det här med beröring.

Men alltså det var ju en sån fantastisk insikt då. Att förstå det eller känna det. Han överöste ju mig med kärlek. Inte bara genom tjänster men otroligt mycket tjänster. Han visade ju kärlek på många andra sätt också. Och det gör ju bara att jag bara känner en ännu större kärlek åt honom nu. Då har jag fått de här insikterna.

Så jag håller med dig här. Det här med kärleksspråk Att kunna. Förstå sig själv lite mer och även kanske förstå sin partner det kommer ju kunna bidra till att man kan få uppleva en större känsla av kärlek mellan varandra

mikael_1_09-10-2025_132208: mindre frustration.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: och mindre frustration och det du säger också det behöver ju inte vara att man har exakt samma utan det [01:00:00] viktiga är ju att man förstår den andra hur visar jag kärlek till den andra och hur visar den kärlek till mig ja, alltså det är så otroligt givande att få prata om de här ämnena och det här stora ämnet kärlek med dig Micke du är så jävla klok

mikael_1_09-10-2025_132208: Detsamma.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: tack Om vi ska försöka avsluta lite grann hur ser den perfekta relationen ut med så mycket kärlek som möjligt

mikael_1_09-10-2025_132208: Ja men du sa ju det. Alltså nummer ett är nog att ha mycket kärlek. För med mycket kärlek så kan man väl ta sig igenom alla utmaningar. Så det är ju, [01:01:00] det är väl ett av två av tre på min lista. Kärlek, kärlek kärlek. Och sen, jag känner igen från ditt, när jag är till dig, att det finns, att man kan kommunicera. För mig är det viktigt att det finns empati, alltså omtanke, att man inte bryr sig om den andra. Och jag menar att man kan växa tillsammans både individuellt som par. Och att man faktiskt uppmuntrar den andra att växa och ger utrymme. Och jag har ju också den här. Jag delar in mig som en frihetsälskande så jag vill, jag menar utrymme att göra mina intressen Spela hockey och fiska och vandra och sånt. som par men även själva Att man kan ha sitt eget liv också. Men sen ska det vara tryggt Att man kan vara autentisk. Jag vet att det ska vara med min bästa vän. Och trygga famn. Och med mycket kärlek. [01:02:00] Och gärna att man kompletterar varandra. Jag är ju inte fulländad. Så det är ju fint med någon som kan fylla i de gapen som jag har. Lite åt det hållet. Nu får du avsluta och berätta hur din perfekta eller optimala relation ser ut.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Ja, du har ju nyss beskrivit den med så otroligt fina ord. Men utan att krångla till det för mycket, men en relation där man stöttar varandra på både våra individuella men också vår gemensamma livsresa, utvecklingsresa förändringsresa växande eller hur vi nu väljer att se på det. Och en relation där jag känner att jag kan vara mig själv och att jag [01:03:00] känner mig uppskattad för att jag är mig själv.

Och kanske också att det här som jag nämnde att jag känner att jag kan inte vara någon annan än mig själv i den här relationen.

Någonstans landar jag i den frågan om den perfekta relationen. Men hur vi än vrider och vänder på det så är det ju relationen och kärleken till oss själva som är den absolut viktigaste. För det är den som avgör hur mycket kärlek vi kan ge och ta emot från andra. Så hur ser kärleken och relationen till dig själv ut nu idag?

Mycket. En personlig [01:04:00] fråga.

mikael_1_09-10-2025_132208: Nej, men bättre än någonsin. Och jag har väl alltid tyckt om mig själv. Men jag har känt att det är någon pusselbit som saknas och har gått ett halvt liv nu. Först omedvetet kring det, men sen var det medveten att det är jobb som behöver göras på min insida. Och jag är så glad att få leva i år 2025 när man kan sätta ord på saker som högkänslighet och mycket annat.

Och man kan få stöd i saker som förr Alltså det fanns inte ens ord för det. Det fanns inga terapeuter för det Det fanns ingen hjälp att få. Så nu känner jag bara massa hopp och tillit till framtiden. Och det är ett stort jobb som behöver göras, men jag känner att det kommer att lösa sig. Det är bra som det är.

Nu är det mer så här att polera lite grann. [01:05:00] Och det du nämnde också, just kärleken till sig själv. Är det någonting som är attraktivt så är det att någon som verkligen älskar sig själv. Utan att det går till överdrift, att de blir så här totalt Och självupptagna men bara genuint Tryggt älskar sig själv. Det kanske vi glömde att nämna i det avsnittet men det är ju attraktivt och man vill ju komma så nära det som möjligt såklart själv.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Det är både attraktivt samtidigt som det är en otroligt stark känsla att uppleva den genuina kärleken till sig själv. Och det är ju någonting som jag har fått uppleva på riktigt de sista åren här. På ett helt annat sätt än vad det någonsin har varit tidigare. Och jag nämnde att jag haft en utmanande period i sommar Men på något sätt är det som att kärleken till mig [01:06:00] själv har blivit ännu starkare tack vare den här utmanande sommaren och den låga energin.

För att då fick jag, eller jag behövde vända mig inåt. Och fick en liten påminnelse om att, ja men Kristoffer du är ju en fantastisk människa. Med både din potential men också dina brister och skavanker.

Och den känslan precis som vi inledde med, att ha den kärleken till sig själv, det ger ju allt. Det gör ju att ditt liv blir fyllt av levnadsglädje, både under bra och mindre bra dagar. Så jag tänkte vi avslutar så att vad gör du i veckan [01:07:00] för att få levnadsglädje och visa kärlek till dig själv?

mikael_1_09-10-2025_132208: men en dag som denna tycker jag börjar få spela dagen med att spela hockey och det här samtalet det känner jag upprymmer nu och sen kanske avsluta med att ta min båt på en liten, kanske säsongens sista båttur och kanske fiska lite ikväll och grilla och kanske bli en eldceremoni och sådär också. Det är för att i naturen. Ja. Väl då.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: För det första, wow, vilken dag. Och jag känner att den här dagen har varit helt underbar redan Jag hade en fantastisk morgon och morgonpromenad. Och man har känt mig. Och balanserat i brist på andra ord. Men efter det här [01:08:00] så ska jag städa till litegrann. Laga en godmiddag och sen ska jag åka och hämta min kära son och följa med honom på pingis.

Och vi hänger tillsammans här i min stuga i skogen i veckan. Och det om någonting ger mig ju massor av levnadsglädje och kärlek.

Så jag tänker att vi avslutar detta fina samtal om detta viktiga områdeämne. Sådär. Och har du något speciellt du vill nämna innan vi säger hej då?

mikael_1_09-10-2025_132208: Kärleken är störst av allt. Punkt.

kristoffer_1_09-10-2025_132211: Vi behöver inte säga så mycket mer än så. Så som vanligt Tack så mycket för det här otroligt givande samtalet. Jag ser redan fram emot nästa. [01:09:00] Så ha en underbar dag. Så hörs och ses vi snart igen.

mikael_1_09-10-2025_132208: Tack själv.

Tack för att du har lyssnat på Högkänsligt Podden som ser högkänslighet som en gåva och inte en förbannelse Om du vill fortsätta resan tillsammans med mig och mina gäster besök gärna hemsidan på www.högkänsligt.se och följ mig på Instagram och Facebook På hemsidan finns fler avsnitt mer material Och möjlighet att fördjupa dig i ämnen som personlig utveckling, högkänslighet, hälsa, livsstil och inte minst levnadsglädje.

Allt kryddat med en lagom dos 80-tals nostalgi och humor. Och glöm inte. Anpassa livet efter dig. Och inte tvärtom. För du är helt unik. [01:10:00] Ta hand om dig. Och rock on.